Idag ville inte en kalv dricka som vi tagit in igår. Slutade med att jag fick visa mina talanger i att mjölka en ko. Så nu är det alltid jag som ska mjölka, ey. Vi försökte få den lilla att dricka både med att vara vänliga och tålmodiga. Och genom att vara elak och stygg. Inget av ovan nämnda resultat fungerade så vi gav mjölk med slang. Den lilla ville verkligen inte ha. Vi satt den i värmelåda, lite som en bastu. Kalvbastu.
Efter någon timme och jag hade fått mat, kaffe och choklad i mig var det dags att igen tassa iväg och lära den lilla dricka. Det började dåligt. Iaf så klarar jag av att mjölka ur kon så var det bara att försöka med nappflaska. Ingen lycka. Nerverna strechades till bristnings gränsen. Och mittiallt hittade jag nya nerver och jag tog och mjölkade modern en omgång till och med nya återfunna nerver tog jag det lugnt satt nappen i munnen och väntade tålmodigt. Mittiallt ser jag munrörelser. Inte många men nog för att säga att den verkligen dricker. Jag tampas med den en stund till och beslutar mig för att ge den en egen chans för natten. Den lilla ser på mig medan jag går ut. På darriga ben står den kvar, tills den vänder sig emot sin moder och glor henne rätt i sidan. Jag själv känner tröttheten tillta. Tittar på klockan då jag kommit tillbaka till huset. Den visar 20.57. Inte undra på att man får vara trött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar