Det man inte är van med är man till sist smårädd för. Det kom fram igår äntligen skulle jag ta ledigt från skolan fara ner och se vad som händer med djuren kanske ta mig en promenad med hästen? Men ack så skrämmande det okända djuret verkade. För jag kan inte säkert veta att den inte menar mig illa av flit. Och hårt går hon framåt nästan rusar.
Det var kul, vi skulle testa vad hon gillar att bli riden. Först tittade jag på för jag kände att jag inte rört en häst på så länge, det kändes skrämmande. Men sedan vågade jag mig upp, och hästen gick en volt i runt. Innan vi fick henne att rusa framåt. Mycket förvånad och känslig häst under mig. Efter att hon fått rusat en stund lugnar hon ner sig och går aningen lugnare. Fortfarande går hon på tårna och följer varje rörelse som sker uppe på ryggen. Tyst intalar jag mig att slappna av att hon rusar inte iväg utan hon bara har bara lite längre och snabbare steg än vad jag är van med. Efter en stund känns det redan bättre då man vant sig, och kanske man till och med kommer sig att ta henne för en tur till nångång. :) Nu så behöver bara denhär flickan bli lite mindre rädd för stora djur så skulle allting bli mycket lättare :) och mittiallt känns det som om något jag trodde hade växt ur mig, sakta växer upp tillbaka :D
