När man tror man ser syner, är det bara snö?

Inte mycket snö som tur, bara några ynkliga små flingor som dalar ner till marken. Vintern knackar på dörren och jag vägrar släppa in den än! Här skall det vara varmt och skönt ännu nån vecka till. Tycker jag.

Jag lämnade arbetet och gården bakom mig på fredag eftermiddag, tidigt på eftermiddagen ca 12. Bara för att köra 4h upp i landet. Dessa snabba 4h blev närmare 6h. Bara för att det var trafikstockning på väg 22. Så där satt man som en idiot i över halvtimme och glodde på bilen framför innan de äntligen släppte oss att köra. Så hade jag turen på min sida och kom till Calgary just i tid för rushhour. Perfekt. Det tog mig alltså 1h att köra igenom Calgary i 20-30 km/h, då de skall gå 100km/h. Jag bara var så glad, not. Stressad gånger tusans mycket! Hur jag än körde så kom jag inte alls fram till 4 pm som planerat utan väl till 6 pm och bussen jag skulle med avgick 6.15 pm. Så det var nog ack så spännande att köra. Tur hann jag med. Så att jag fick se min första fotbolls match. Av vilket jag fattade noll. Detta är då amerikansk fotboll. Alla sprang en kasta sig alla föll på varann. Publiken hurrar, Hippsie stirrar tomt framåt. Ser att det är Stampeders som hurrar. Försöker hurra med. Istället blir jag avbruten av fyrverkerier. Wow detta gör det mycke lättare att veta när man skall skrika. Sist och överlägset vann vi över riders. Ja det förstod jag i alla fall. Vilket var ännu bättre. Efter matchen tog vi oss till en dansklubb. Vilken hade en blingbling sadel i taket istället för en discoboll. WAU! Och jag som är så bra på att fota tog ingen bild. Typiskt!
Morgonen steg in i bilden och vi tog oss tillbaka till campingplatsen för att sova några ynkliga timmar innan alla vaknar på nytt igen. Klockan visade argt på 6 am och jag stängde ögonen och tänkte varma tankar. Bara för att det var så *piiiip* kallt i tänltet. Vem i hela helvete har tagit bort heatern från tältet som fanns där i September? och alla andra sommarmånader.

Efter en stunds vila vaknar jag med ett ryck och ser ner på klockan den visar 9 am. De andra börjar röra på sig. Efter en liten stund till stiger även jag upp. Klockan är då närmare 10. Vi börjar dagen med sport. Vi spelar football, dodgeball, beersbee, hela havet stormar med människor och så vidare. Hela dagen är utomhus tills kvällen då vi klär oss i läckra kostymer. Eller vi klär ut oss till "think canada" så där finns football fans, ishockey fans, ko, cowboy, country singer... Det mesta som bara går att tänka till Kanada. Vi tar oss ut till en lokal bar och festar loss. Väl efter 11 pm har jag tröttnat och skulle gärna ta mig en längre natt än dagen innan. Som tur finner vi någon som kan köra klockan 1 am och vi tar oss tillbaka till campingen för att vila ut. För jag ville sova lite extra då jag har 4h körväg hem nästa dag.

Har nu kört och hälsat på flygplatsen jag skall flyga från snart. Hade en kompis som skulle flyga ut därifrån och eftersom jag kör genom Calgary kunde jag inte neka henne skjuts det skulle vara mer än elakt. Och att se var jag stiger in i om några dagar är väl inte så faligt. Det fick mig att inse att det är sant. Det är nu det gäller inte om flera många månader utan nu.

Väl hemma så hälsade jag på hostfamiljen och tog mig en tidig kväll. På måndag morgonen var det dags att arbeta och sätta irrigationen redo för vintern. Så allt skulle flyttas så inte snön förstör det och "kedjas" fast i marken så inte vinden sliter det med sig. Så nu då det är gjort är det bara att invänta vintern med sin tunga snötäcke.

Saknaden av finska

Slår mig hårt i huvudet på kvällen när jag sitter fastklistrad framför datorn och försöker finna min ro att sitta still. Istället hoppar youtube fram med några snabba klick. Efter det letas mödosamt finskmusik fram för att spelas. I tonerna av "mato" försvinner en bounty. Jag stänger ögonen och lyssnar noggrant på varje ord och njuter av varje tugga. Kan livet bli bättre?

Till min ilska blir jag störd av att någon försöker få kontakt med mig över facebook. Hastigt svarar jag på frågan och återgår till mina drömmars värld och slänger hastigt på en annan finsklåt. Efter en stund hör jag ett plingande ljud och blir så förbannad att jag loggar ut ur facebook för att slippa dessa störande moment. Hah folk som vill prata med mig då jag inte har tid. Så jag sjunker sakta tillbaka till det finska språket och musiken. En konstig känsla jag aldrig upplevt innan. Skulle kunna kalla det en ny upplevelse.

Veckoslutet har gått åt till fest! Love it. Startade på fredags eftermiddagen och anlände till festplatsen på eftermiddag/kvällen. Och eftersom min tur visade sig så dålig att jag inte druckit tillräckligt erbjöd jag mig att vara chafför. Gjorde mig inte mycket eftersom festen fortsätter följande dag! Så medan de andra drack sig fulla och glada nöjde jag mig med kaffe och coca cola. Helt lagom. Det var en bra kväll mot morgonkvisten lurade tröttheten bakom ett hörn. Det skrämde jag bort med en extra kopp kaffe just innan vi begav oss tillbaka till huset. Som sedan visade sig vara till sitt fördärv. Hur jag än vände och vred tog det mig 3h mera att somna. Typiskt! Fick sömn en 6 tiden. Väl till klockan 9 var det liv i huset så då var det nog sovt. Började heller inte morgonen med cider utan väntade tålmodigt tills klockan blev eftermiddag. Dagen börjades med brunch och kaffe. Så lite nyttig har jag varit. På eftermiddagen drogs festen igång påriktigt och mittiallt var vi alla i bikini i en varmpool. Det var najs. Nästan lite som bastu men ändå inte, man kan hoppas. I denna varmpool spenderades många långa timmar. Som inte alls kändes långa, dock. Efter det så var det dags för mat. God mat med gott sällskap. På kvällen satt vi kring brasan. På tal om brasa borde byka mina braskläder. Även denna dag tog slut när morgontimmarna började visa sin närvaro. Och söndagen inleddes då alla steg upp. Denna dagen var det dags att plocka sitt pick och pack och dra sig hem. Men eftersom jag är så snäll och rar stannade jag en extra dag. Mest för att hjälpa till och städa upp. Det behövs alltid. Efter att vi städat huset begav vi oss till Calgary. Fast turen visade sig att vi var för sent ute på en söndag så mycket var stängt. Vi tog oss bort från storstaden och tog oss till en restaurang. Och jag gjorde som jag lärt mig från film. "steak, steak, steak.." Så jag valde en stek. Och god var den så tusan, rätt val. På kvällen satt vi oss framför tvn och kollade en film. Härlig dag med andra ord.

På måndagen bjöd hennes värdfamilj även mig på thanksgiving middag. Gott då den var över väntade jag en stund innan jag begav mig hem. Måste unna henne några extra timmar kommer så att sakna den tösen. Hoppas inte hon kommer att vara för långt borta. Väl hemma visade klockan på 22. Landet är stort. Sällan man tänker på det förutom då man kör.

Så gårdagen var vardag med arbete. Det var traktorn som skulle fixas, kul.

Idag har jag petat bort "får"stängsel. Vilken pina. Att först dra ut alla märlor för att sedan få stängslet ner, och sist rulla ihop det. Ju mer jag svär desto närmare kommer hunden. Hade henne bokstavligen i famnen då allt gick dit pepparn växer och jag var fly förbannad. Intressant. Leende sprids snabbt över ansiktet så man glömmer att ilskan just fanns där. Fick även träna min röst då hunden gav sig av efter en coyot. Annamma så jag skrek och till min glädje vände hon och kom till mig. Senare på kvällen berättar jag om denna triumf för min hostmamma som ser på mig och säger det var bra för coyots dödar hundar. Ojdå jag tittade på henne oförstående och svara att jag inte visste jag blev bara störd av tanken att hon rusar iväg. Om jag visste vad skabb var på engelska skulle jag sagt att jag var orolig för det. Men nu vet jag att coyoterna lockar hunden att springa i cirklar och sedan anfaller de hunden. Så det är inte så obetydliga som man tror.

Tiden som aldrig räcker till

Tankarna flyger fram och tillbaka. Det är som helium ballonger. Svåra att fånga och att lägga i rätt ordning. Så är även min resa genom Canada. Försöker med en kompis hjälp reda ut vilka platser jag sett, för att jag skall få ihop en vättig text utan att skriva "och så såg vi en sjö, det var nära till Vancouver eller så var den några timmar ifrån". Det är mina små korta meningar som förklaring varför ingen annan än jag får veta vad jag upplevt.

Känslan av att något är fel uppstår när jag kör frontlastaren. Jag svänger ratten och försöker få den att köra framåt. Inget händer. Irritationen stiger till ytan och jag slår backen i och försöker den vägen få hjulen och hela maskinen att lyssna på mig. Sakta drar den sig bakåt men till min förvåning inser jag att hjulet står still. Vänder på ratten, utan resultat. Ser ner på det andra hjulet det rör sig. Nu är det dags att stiga ut och kolla på fanskapet. Som tur är det bara en mutter som saknas. Vilken skall hålla kvar styraxeln till hjulet. Efter en sekunds tänkande slår jag en signal till min hostpappa som rusar till min räddning. Eller skall vi säga han kommer dit kollar på förödelsen och säger vad jag skall göra. Lätt åtgärdat och efter en liten paus är jag tillbaka i traktorn och fortsätter flytta mina balar. Detta är ett arbete jag hatar. Det går långsamt och man skall ta rätt i balen och släppa av den rätt. Annars faller allting i tusen bitar. Som jag även provat på. Inget att rekommendera.

Följande dag med nya upplevelser och arbetsuppgifter. Eftersom alla djuren är borta finns det tid för maskiner. Vilket jag älskar. Eller? Idag fick jag en djurtransport framför mina fötter som skulle tvättas ur och göras klar för vintern. Roligt. Först skall all torv ösas ut. Sedan då jag har torv ner till lungorna och upp till hjärnan så kan jag ta och börja spola över med trycktvätten. Efter fler timmars slit. Transporten ser fortfarande lika oren ut. Tar jag mig en lunchpaus och sätter mig ner för att diskutera med min bordskamrat. Eller skall vi säga som det är datorn. Slår på msn för att hitta nån att dela min lunchpaus med, och mycket riktigt finns det någon där online.
Lunchpausen flyger iväg. Transporten står där ute och väntar på att bli ren. Jag kliver in i mina fina gula regnkläder. Tar mig ut och fortsätter där jag börjat. Efter ännu fler timmars slit. Anser jag att transporten är ren och ger upp. Dags för tepaus eftersom jag fryser så mycket. En kvarts paus och sedan dags att fylla den rena transporten med tomburkar och flaskor. Dessa skall deporneras. Vilken rolig dag. Endast mina favorit jobb. Imorgon kanske balaren och traktorn står överst på att göra listan. Mera maskiner som skall tvättas inför vintern.