Ute gnistrar snön. Det är snart början på April. Det känns som om vintern aldrig tar slut. Hoppas de på andra sidan Atlanten är mindre snö. För just nu känns det som om istiden börjar pånytt. Fast utan alltför mycket is. Kanske det är denna gång snötidens begynnelse?
Varför ser de inte ut som på en bild jag bångat från några år sedan. När gräs stråna sakta börjar pina sig upp emellan de gamla bruna döda gräset som finns på åkrarna. Så att man kan se få små gröna envisa strån som bevisar att våren kommer än en gång iår. Man kan lägga sig på åkern och känna lukten av muld och förmultnande växtrester. Småningom kan även djuren söka sig ut för att peta i sig av de aldra första stråna och vänja sig vid denna underbara delikatess. Som de kommer att frodas av under hela sommaren. Istället ser man vitt vart man än ögonen vänder. Förutom på de få ställen var de blickar fram lite mark under snön ifrån. Men jag är inte nöjd jag vill ha vår!
Jag ser framemot att äntligen få arbeta med något fysiskt för en tid framöver inte bara sitta och stirra framför en datorskärm. Som det bara finns olika fönster med olika information på. Istället skall man äntligen få känna vad man har armar och ben till för. Många frågar om jag redan är nervös. Dels inte men dels glömmer jag mer än jag brukar så kanske lite nervös är jag ändå. Detta även främst om morgon när man slagit upp ögonen från en dröm. Jag hatar drömmar. Är ofta rädd för att de skall stämma eller att de bara reser håren från min kropp. Ofta är mina drömmar obehagliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar