Lukten sprider sig sakta omkring mig. Jag blir fundersam vad det är och upptäcker att det kommer från mina händer. Hastigt minns jag att jag tidigare fiskat upp sjögräs från vattenstället för korna. Det blir en hastig dusch gensast för dessa händer är grymma.
Tididagre har vi hunnit sortera upp våra kvigor från deras kvigor. Detta misstag någon annan förorsakat tog oss en dag att reda upp. Samt vi behövde vara 6-7 personer för att få in djuren och sortera dem i sorteringsfållan. Dagen var lång och varm. Nu är djuren äntligen på rätt bete.
När man tror att djuren kommar att sköta sig och arbetet kommer att gå smidigt, inser man hastigt nog att man har fel. Någon dag senare efter att vi fått kvigorna tillbaka på bete är vattnet slut i deras vattenkärl. Jag kör hem och meddelar detta. Efter lite funderas så har vi insett att vi måste köra ner vatten till djuren eftersom inte utgrävningen räcker till. Typiskt.
Irrigationen tar även sin tid. Varje dag klockan 6, 13.30 och 20.30 skall dessa wheelmoves flyttas för att finna en ny plats att sprida sitt vatten på. Detta gör att jag missar all min skype tid med min familj och all annan tid att skriva på bloggen eller bara slöa på internet. Turen har varit på min sida och jag har inte haft en enda morgon än. Tror än en gång att turen tar slut tills imoronbitti. Fast det har jag trott varje kväll sedan vi satt igång hela rumban. Nu är det inte många dagar kvar vilket är jätte skönt. De har igång spridningen i ca 10 dagar. Det innebär att det borde vara klart till veckoslutet. Härliga tider. Det är så mycket som ska göras då de flyttas. Först ska man flytta wheelmoven till en ny kran. Sedan skall en slang stor som mitt lår dras hela vägen till den nya kranen ca 16meter. Slangen har då än lite vatten i sig. Efter det så skall den fästas i den nya kranen samt i wheelmoven och sedan är allt klart för att sättas igång. Jag hade aldrig trott det skulle vara så tungt. Man får heller inte lämna hjärnan hemmma för då börjar det hända saker. För gör man fel "sprängs" nån ledning och det börjar spruta vatten från fel ställe. Så jag har försökt minnas att ta med hjärnan var gång det skall flyttas.
Igår kväll var jag säker på att hjärnan blivit hemma. För då jag flyttat nästan allt och skulle sätta igång den näst sista wheelmoven att sprida sitt vatten så slutade alla spruta. OHO. Känslan av misslyckande slog emot mig som kallt vatten. Arg som ett bi och ledsen som Ior ringde jag min hostpappa som kom över för att kolla läget. Än en gång hade turen vänt sig på min sida och jag hade inte sprängt hela härligheten. Pumpen hade stannat. Efter några svordomar så hade vi pumpen igång igen så att alla wheelmoves sprutade glatt ut sitt vatten.
Tacka vet jag länder utan irrigation. Eller sedan skall de ha en pivett! För wheelmoves det är nog bra jobbiga.
Morgonen började som vanligt. En kopp kaffe nåt smått att äta. Idag blev det joghurt och flingor. Mittiallt blir jag tillbaka dragen till verkligheten av att en bil kör in på gårdsplanen. Jag stiger upp och svarar snällt i dörren. Jag blir bemött av ord som påstår att korna har rymt de är ute överallt. Leende tackar jag för infon och kollar ut genom fönstret. Mycket riktigt inte ett djur i hagen. Kastar i mig allt jag hade kvar och rusar ut. Tillsammans tar vi quaden ner och börjar samla in våra utspridda djur. Som tur är de vana vid att bli vallade med quad så vi får dem lätt in genom stängslet tillbaka till sitt bete. Efter all denna rumba är det bara att ta sig in till byn och än en gång flytta bevattningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar