Den 9 juni firade jag min födelsedag. Hela dagen började med en quad tur ner för att kolla korna. På vägen upptäcker jag en ko som ligger fel. Med hjärtat i halsgropen kör jag ner till den och upptäcker att fötterna är uppåt. Efter en lång svordoms ramsa kör jag tillbak hem för att berätta vad jag sett. Min hostpappa kör iväg för att extra kolla djuren. Medan jag får äran att göra mig redo för en dag på fältet för att förgifta gophers. Efter allt detta får jag fira min dag med revbenspjäll och morotskaka till efterrätt. Det förgyllde min dag. Till min födelsedag fick jag en bild av bergen och den ska så hänga på min vägg hemma, älskar den bilden. Samt ett kort på posten fanns det av mina föräldrar. Vilken bra tajming de fått in. Efter allt detta slutade dagen med en bok och sedan var det tack o gunatt.
På fredagen började jag dagen med att förgifta gophers. Tills klockan slog 15 då tog jag bilen körde hem så snabbt jag kunde. Tog en pika suihku och startade min färd emot Lethbridge för att möta två pojkar som lovat ta mig med till Olds. Bilresan var full av deras humor. Kanadensisk humor som ibland fick mig att lyfta på ögonbrynen. Annars var resan kul. I Olds kom en kompis och plockade upp mig för att fortsätta färden till Trouchu. Varpå vi sovde över natten.
Lördags morgonen gav sig till känna och vi masade oss upp ur våra sovplatser. Kollade runt på hennes placerings gård och begav oss av till Red Deere. På dagen kollade vi runt i byn och gjorde några impuls inköp av boots och hatt. Med dessa införskaffade får jag äntligen känslan av att vara i ett Cowboyland. På kvällen tog vi oss äran att entra Billy Bob's som en en country bar! Bara älskar country barer. Men även denna kväll gav sig till känna följande morgon och dag som krapula.
Med min tur hamnade jag inte köra fören jag var tillbak i Lethbridge. Vilken tur. Fast det var inte bra för så trött som flickan var så svängde bilen två gånger över till fel sida innan jag var hemma. Innanför dörren fick jag känslan av att inget äta men så kom min hostmamma in och jag petade i mig två smörgåsar innan jag fick tid att sova.
Måndag morgon. Det är den första morgon på länge som jag känner mig utvilad och redo för att möta nya utmaningar. Klockan ringer efter en lång stund reser jag mig upp för att göra morgonens viktigaste händelse nämligen dricka kaffe och höra om dagens arbete. Medan kaffet sköljer ner bitar av bröd nämns ordet gopher. Jag blickar trött på min hostpappa och frågar hur mycket det är kvar att förgifta. Före detta är det dags att flytta korna till nytt bete. Den första gruppen på East place går som en dans och det tar mig ca 10 minuter. Den andra gruppen däremot vägrar gå genom porten och bara står där. Tills några börjar gå. Sedan blir en av dem nervös och ginar. Vilket slutar i en jävla soppa och hälften blir kvar på betet. Efter många svordomar och försök ringer jag min hostpappa som vägrar svara. Signalerna söker sig inte fram var de behövs. Jag tar quaden ner och letar upp honom. Med gemensamma krafter flyttar sig korna rätt. Och jag kan äntligen ta min lunch för dagen samt fortsätta dagen med att förgifta gophers.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar