25 jan. 2013

Djur e kul, eller hur var det..?

Jag har aldrig funderat på ett liv utan katter, men inser emellan att det kanske skulle vara skönt. Inga hår på kläderna, ingen som väcker en klockan kvart i fyra och ingen som jamar i ett annat rum. Däremot skulle det inte heller finnas någon som ger sina tunga blickar då man drar fram resväskan, ingen heller som skulle trycka ner sina fyra kilogram i handväskan för att se om denne ryms med. Inte heller skulle man få breda ut sig på soffan och veta att man snart får en ihop kurrad spinnande boll i famnen.  De små stunderna eller ska vi säga överraskningarna skulle vara oupplevda. Ett liv utan mina små monster skulle vara tråkigt.

En dag tyckte jag att det skulle vara vackert med lite frukt på bordet. Tänkt och gjort. På bordet stod tre bruna mogna avokadon på ett rött fat. Det tog inte länge så satt den randiga odågan på stolen för att se efter vad som fanns på bordet. Själv låg jag i soffan och slösurfade på olika sidor. Min uppmärksamhet rycktes från sidorna framför mig av ett konstigt dovt ljud. Det lät lite som om nåt föll i marken och studsade. Jag höjde ena ögonbrynet och försökte lokalisera ljudet. Då slog det mig, det lät som en avokado som slår mot golv. Med en rapp svordom, visade jag åt Jjandii vad jag tyckte om hans påhitt. De stora gröna ögonen lyste förvånat mot mig och på stolen satt en randig katt som såg så oskyldigt ut.

Den andra katten, Svartis. Är inte dålig han heller. Han har bara annan stil. Svartis gillar inte att jag reser, så om resväskan kommer fram från skåpet finns det två stora gröna blängande ögon i närheten som följer med varje rörelse jag gör. Noterar jag honom inte då, så söker han sig i ett rum längst bort och jamar. Ja, vad man kan kalla jama, det låter mest som ett hest försök eller en groda. Om jag ännu då inte tar honom i famnen och kramar honom extra hårt och riktar all min uppmärksamhet mot honom. Då kollar Svartis om hans fyra kilo ryms med i handväskan. För med tror han att han vill, eller egentligen är han nog ute efter uppmärksamheten som uppstår då man sitter i väskan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar